För ungefär två månader sen gjorde jag det mest jobbiga och mognaste valet jag någonsin har gjort. Jag har mått så otroligt dåligt över detta och velat fram och tillbaka flera hundra gånger. Känner att jag bara vill få ur mig allt om det nu och släppa det ett tag.

2011 var ett konstigt år med många tårar. Men samtidigt har jag haft en underbar sommar. Jag har fått det bästa av två världar om man nu kan säga så. Jag fick precis vad jag ville till viss del. Jag fick göra ALLT men tillvisso för ett väldigt högt pris. För vem vill vara skadad helt ärligt? Jag har även alltid haft väldigt svårt för att säga "nej" till saker. Det är av anledningen att jag inte vill göra någon besviken. Jag är en sådan person i grunden att jag vill att alla ska vara glada och nöjda med allt som jag gör. Att alla ska få känna sig stolta över allt jag gör. Vem vill inte det? Men jag har nog tagit det steget för långt och drivit det till en alldeles för hög nivå. Just därför sitter jag här idag med en halv okej fot. Det är egentligen inte riktigt detta som det här inlägget ska handla om, men innan jag fortsätter tycker jag att det är viktigt för er att veta det här: "Valet jag gjort har jag beslutat helt själv, alla har fått tycka och tänka hur mycket dom vill och jag är verkligen tacksam över all hjälp jag fått. Men i slutändan är detta helt och hållet mitt val, jag är stolt över att jag tagit detta beslut"

Fortsätter i nästa inlägg!